ditt beteende skrämmer mig, det äcklar mig. att det ens finns människor som dig egentligen. hur klarar ni att bära upp er själva när ni inte borde ha någon stolthet kvar? jag hoppas du skämms, jag hoppas du ångrar dig, jag hoppas du misslyckas, för du är faktiskt, tragiskt nog, inte värd något annat..

pratar i phonen just nu. ska väll förmodligen sova strax eftersom jag jobbar imorn o känner mig inte precis på topp. så sova skulle sitta fint faktiskt. men nu har jag inte tid att blogga längre, här måste det diskuteras klart! dessa eviga diskussioner, dom tar aldrig slut.