sist jag skrev om ett ögonblick skrev jag om hur det var att uppleva min livs värsta natt. så nu kanske jag borde skriva om något ögonblick som gjort mig lycklig istället. men problemet är, det är mycket svårare att skriva om, eller att komma på i huvudtaget, varför är det så frågar jag mig själv då?

det är ju det att man varit lycklig i så många ögonblick, och jag tror helt ärligt att det är svårare att få ner en lycklig känsla i ord än vad det är att skriva om något som förstört en. men jag kan säga ett ögonblick då jag var lycklig. och det var inte för så länge sen, jag stod i hallen och mamma kom dit. "jennie, jag måste få krama dig, för det händer inte så ofta längre" och när hon sa det blev jag varm inom mig. jag kände kärlek från min mamma och då kan jag inget annat än att vara lycklig. det är sånna små lyckliga ögonblick jag minns, dom där små sakerna som betyder.