jag lyckades somna igår. även fast jag sov tolv timmar natten innan, och även fast jag sov halva dagen igår. och även fast jag visste att jag skulle vakna upp till ännu en dag utan dig. dock hade jag helt glömt bort att idag kommer ingenting vara sig likt. det enda som kommer va sig likt är att jag sätter mig på tåget till praktiken, är där sju timmar och åker hem o sover. men inget annat, det är nästan en skrämmande känsla att veta att det kommer va såhär i flera dagar. tomt och tyst. jag längtar tills söndag redan nu. då är det förhoppningsvis sig likt igen..