Dag 2 - Min första kärlek
helt ärligt har jag inte klurat ut vem som var min första riktiga kärlek ännu. jag vet inte om jag räknar mitt första förhållande till min första kärlek, inte för att vara dum eller så men det kändes mer som kärlek i mitt andra.
januari 2008 blev jag tillsammans med joachim, det var mitt första förhållande ever i hela mitt liv. båda var sådär småblyga hela tiden och det var ungefär som vi trampade på samma ställe under hela förhållandet. visst, jag tyckte om honom skit mycket. det är inte det som var felet, men jag tror inte alla pusselbitar låg på bordet bara. han är en underbar kille, men första förhållandet kanske är sådär. man vet inte riktigt hur man ska göra eller bete sig, det kanske är därför det var som det var eller blev som det blev.
senare samma år, i oktober åkte jag upp till dalarna och träffade andreas. vi hade snackat med varandra nästan konstant i typ tre fyra månaders tid. vi smsade med varann konstant, skrev på msn så fort vi hade ledig tid, pratade i telefon varje kväll innan vi skulle sova. det gick tom så långt att vi somnade med telefonen i handen tillslut. det var nästan så att jag blev kär i honom utan att ens träffat honom. åkte iallafall upp och träffade han och det klickade på en gång. redan samma natt sa vi att vi var tillsammans. och med honom kändes allt så rätt.
han bodde som skrivet i dalarna och jag här i stockholm, vilket menas med tre timmars tågresa ifrån varandra. men det hindrade inte mig från att älska honom. så fort vi inte var med varann saknade jag honom, längtade efter hans närhet. vi pratade konstant precis som tidigare och jag räknade ner dagarna tills jag skulle få nudda hans läppar igen. jag var helt galet kär. så även fast det var mitt andra förhållande så tror jag faktiskt andreas var min första kärlek.
januari 2008 blev jag tillsammans med joachim, det var mitt första förhållande ever i hela mitt liv. båda var sådär småblyga hela tiden och det var ungefär som vi trampade på samma ställe under hela förhållandet. visst, jag tyckte om honom skit mycket. det är inte det som var felet, men jag tror inte alla pusselbitar låg på bordet bara. han är en underbar kille, men första förhållandet kanske är sådär. man vet inte riktigt hur man ska göra eller bete sig, det kanske är därför det var som det var eller blev som det blev.
senare samma år, i oktober åkte jag upp till dalarna och träffade andreas. vi hade snackat med varandra nästan konstant i typ tre fyra månaders tid. vi smsade med varann konstant, skrev på msn så fort vi hade ledig tid, pratade i telefon varje kväll innan vi skulle sova. det gick tom så långt att vi somnade med telefonen i handen tillslut. det var nästan så att jag blev kär i honom utan att ens träffat honom. åkte iallafall upp och träffade han och det klickade på en gång. redan samma natt sa vi att vi var tillsammans. och med honom kändes allt så rätt.
han bodde som skrivet i dalarna och jag här i stockholm, vilket menas med tre timmars tågresa ifrån varandra. men det hindrade inte mig från att älska honom. så fort vi inte var med varann saknade jag honom, längtade efter hans närhet. vi pratade konstant precis som tidigare och jag räknade ner dagarna tills jag skulle få nudda hans läppar igen. jag var helt galet kär. så även fast det var mitt andra förhållande så tror jag faktiskt andreas var min första kärlek.
skriv något sött här
Trackback
