förra inlägget var jag bara tvungen att skriva till mig själv. för allt är så jobbigt nu, allting med morfar. jag gråter för att jag är rädd. känns som om jag inte orkar någonting.
mamma kanske skulle in till sjukhuset imorgon, men hon tyckte inte jag skulle vara med och se allting, samtidigt som jag vill vill jag inte. jag vill inte se hur dåligt min älskade morfar har det.

nu orkar jag inte vara vaken mer, jag har jätte ont i huvudet efter alla tårar. så nu ska jag lägga mig och kolla på film och fortsätta hålla tummarna, och hoppas på en bättre dag imorgon.
godnatt. (även fast jag inte ska sova nu)