det är hårt att tänka på sin framtid ibland

att gråta sig till sömns är hemskt, det är både en hemsk tanke och en hemsk upplevelse. jag vet hur det känns att ha kinderna våta precis innan man ska blunda och somna in. det är jobbigt väldigt jobbigt, det finns ingen man kan vända sig åt just i det ögonblicket heller. man är rädd för att väcka någon, rädd för att störa någon i deras sömn. så där ligger man under täcket i mörkret och tänker alldeles ensam, tårarna rinner och allt man vill är att försvinna eller att det åtmnstonde ska bli morgon. iallefall så saknar jag allt som var då, allt var så mycket bättre förut. jag hade bättre kontakt med folk då, och det är den där kontakten med vännerna jag saknar. vänskapen är inte något som föblir i evigheter, jag vet, men något man vill ska förbli förevigt är just vänskapen, att sin bästa vän alltid ska finnas där för en vilket fall som helst. min vän, det är bland annat för dig jag fäller dessa tårar. varför är för att du betyder så otroligt mycket för mig, jag saknar oss för varje sekund som går. kämpar vi tillsammans kanske vi lyckas, ge mig dom tiderna bara tillbaka så kanske jag slipper fälla alla dessa tårar. det är allt jag ber om.
plus; snälla inse någongång, snart, att jag inte har råd att förlora dig!

"dags att vända blad innan nästa faller av
jag har tappat den personen som någonsin fått mig glad
det är sjukt att vår vänskap har nått sitt slut
vi sa föralltid och vi båda två svor på gud
men idag står jag ensam kvar utan svar
och tänker tillbaks när det var du och jag
livet är väl till för att man ska glömma
men du lever kvar bland mina drömmar"

                                                                                                                                                                                                             jl